Resan går vidare över slagfältet, där striderna böljar fram och tillbaka. Vi följer händelsernas vändningar genom landskapet – från intensiva sammanstötningar till ögonblick som förändrar allt. Vad händer egentligen när ledarskap, rykten och ren desperation möts mitt i stridens hetta?

Till sist når vi Vallkära kyrka där slagets blodga konsekvenser blir som allra tydligast. Här till slut vapnen på kvällen den 4 december, men berättelserna lever kvar – i marken, i minnesstenar och i frågor som fortfarande saknar enkla svar. Vad hände egentligen den där dagen, och varför fortsätter den att fascinera oss?

Programmet leds av stadshistoriker Peter K Andersson och militärhistoriker Johan Romin.

Här kommer ett tips på andra avsnitt man kan lyssna på och som har med Skånska kriget att göra! Johan Romin berättar!

Följ med till en av Nordens mest dramatiska och omdiskuterade händelser – slaget vid Lund 1676!

I det här första av två avsnitt tar vi avstamp vid det stillsamma monumentet i Lund och öppnar dörren till en brutal vinter där tusentals människor stod öga mot öga i ett av historiens mest avgörande slag.

Vi reser genom landskapet, från kyrkor och byar till gamla slagfält, och försöker förstå hur allt hängde ihop – varför arméerna var här, vad som stod på spel och hur nära Sverige faktiskt var att förlora Skåne.

Du får möta kungar, soldater och civila – och höra om svält, sjukdom och ett liv i fält som var allt annat än heroiskt.

Det här är berättelsen om upptakten – spänningen, osäkerheten och de strategiska valen som ledde fram till katastrofen.

I del 1 lägger vi pusslet: bakgrunden, lägren, människorna och de första avgörande rörelserna i natten.

Nästa vecka bryter helvetet lös.

Peter och jag (Johan) har rest omkring till de historiska platserna och går igenom i detalj vad som hände den 4 december 1676.

Avsnittet släpps på onsdag den 6 maj men redan nu kan ni se trailern här!

Georg Karlin var en komplex och drivande person som kom att sätta ett avgörande avtryck på Lunds kulturhistoria. Som grundare av Kulturen i Lund framträder Karlin som en visionär med en nästan outtröttlig energi och en stark övertygelse om vikten av att bevara det förflutna. Han drevs av en oro för att traditioner, hantverk och föremål skulle gå förlorade i industrialiseringens spår, vilket blev startskottet för hans omfattande samlande och museibyggande.

Avsnittet skildrar hur Karlin inte bara samlade föremål, utan också idéer – han ville bevara hela livsvärldar, från vardagsföremål till byggnader och hantverkstekniker. Hans arbete började i liten skala men växte snabbt till en bred och nyskapande museiverksamhet, där ambitionen var att dokumentera “all mänsklig verksamhet” och göra historien levande.

Samtidigt framträder en motsägelsefull personlighet: karismatisk men stridbar, visionär men stundtals kompromisslös. Karlin gick sin egen väg och hamnade i konflikt med omgivningen – men hade en drivkraft och envishet som gjorde det möjligt att förverkliga något helt unikt.

Programmet leds av historikerna Johan Romin och Peter K Andersson och gäster är Kulturens nuvarande museichef Gustav Olsson, samt intendent Nina Davis.

Ämnet för programmet som spelas in är Georg Karlin, Kulturens grundare och första chef. Vi går igenom Karlins liv och verk, och berättar om både anekdoter men också vad det var som gjorde honom så speciell som museichef och grundare.

Medverkar gör även Kulturens museichef Gustav Olsson och intendent Nina Davis, som arbetar med den föremålsssamling som Georg Karlin började bygga upp med start 1882.

Välkomna!

Följ med in i Herrehuset och upptäck en av historiens mest fascinerande epoker – renässansen! Här möter vi en tid av dramatiska förändringar, där konst, politik och religion kolliderar och formar ett nytt Europa.

Vad betyder egentligen “renässans” och varför talar man om en återfödelse?

I avsnittet utforskas idéerna som satte världen i rörelse – från boktryckarkonstens genombrott till nya upptäckter som förändrade människans syn på världen.

Vi rör oss bland mäktiga familjer som Medici, som finansierade konstens guldålder, men stannar inte vid de stora namnen. Istället kommer vi nära vardagen genom föremålen – färgsprakande keramik, detaljrika motiv och berättelser om kärlek, tro och makt.

Samtidigt finns en mörkare sida. Bisarra fat täckta av ormar och ödlor påminner om döden, synden och livets skörhet, i en tid där religionen genomsyrade allt. Det här är inte bara historia – det är en levande, oväntad och ibland märklig berättelse om människan. Ett avsnitt som får dig att se renässansen med helt nya ögon.

Historielunden leds av Peter K Andersson, stadshistoriker i Lund och Johan Romin, historiker och journalist.

Från en anonym bondgård i utkanten av Lund – till Hollywood.

Det här poddavsnittet tar dig med på en osannolik resa genom ett av de mest fascinerande livsödena i svensk historia. Vi följer Olga Cecilia Knutsson, flickan från Lund som rymde hemifrån som barn… med en cirkus – och som senare skulle bli känd i USA som The Leopard Girl.

Vad drev henne att lämna allt bakom sig – och vad krävdes för att överleva i en brutal cirkusvärld och i det tidiga Hollywood?

Genom dramatiska tidningsrubriker, livsfarliga uppträdanden och en karriär bland filmhistoriens största produktioner berättar Peter K Andersson om kvinnan som vägrade att leva ett vanligt liv. En outsider, en pionjär – och en av de mest bortglömda svenskarna i amerikansk kulturhistoria. Intervjuare är Johan Romin.

Kulturen i Lund har en av Sveriges största vapenhistoriska samlingar. Här finns allt från vikingasvärd till bomber från andra världskriget, till pistoler, svärd och hillebarder och nästan allt annat som har med vapen att göra.

Just nu pågår en enorm vapenflytt, där mängder med svärd, sablar, pistoler, pikar och kanonkulor – ja till och med kanoner – ska flyttas till ett bättre och säkrare ställe, för framtida förvaring. Och i samband med det går intendenterna Nina Davis och Per Larsson igenom alla föremål, katalogiserar och fotograferar dem.

Vapenflytten finansieras med stöd av Crafoordska stiftelsen och arbetet har pågått i över ett år.

Programledare är de båda historikerna Peter K Andersson och Johan Romin.

I det här avsnittet dyker vi ned i Lundakarnevalens karnevalsfilmer – en över hundra år gammal filmtradition där studenter gång på gång förvandlar sina humoristiska idéer till filmiska världar.

Och många gånger har Kulturen i Lund fungerat som inspelningsmiljö!

Den välkände Lundaprofilen, tillika arkivarien vid Lunds universitet, Fredrik Tersmeden, berättar historien om hur allt började redan 1908, varför filmerna blivit en självklar del av karnevalen – och hur Kulturen, gång på gång fått vara med. Från dammiga westernstäder till historiska kungariken. Tersmeden har själv medverkat i hela nio karnevalsfilmer. Och Kulturens grundare Georg Karlin har också varit med i flera av filmerna.

Programmet leds av Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och journalisten och historikern Johan Romin.

Vad hände egentligen under slaget vid Lützen, och vem vann slaget?

I det här programmet hör vi militärhistorikern och journalisten Johan Romins föredrag om slaget, som han höll inom det Nordenstedtska seminariet, och med anledning av utställningen Dioramat Slaget vid Lützen 1632, som ställs ut på Kulturen från den 28 mars 2026. Johan Romin är bland annat programledare för Historielunden tillsammans med Lunds stadshistoriker Peter K Andersson.

Nordenstedtska seminariet är en föreläsningsserie som hålls på Kulturen sedan 2022 med målet att främja vetenskaplig forskning och spridning av forskningsresultat med koppling till museets verksamhet. Serien finansieras av Nordenstedtska Stiftelsen och inkluderar både presentationer av museets egen personal och gästföreläsare inom olika ämnesområden.

I det här avsnittet hör du hela seminariet om Lützen kallat “Vägen till Lützen”.

Programmet inleds med en intervju med Johan Hofvendahl som är intendent på Kulturen och som berättar om det Nordenstedtska seminariet och den Nordenstedtska stiftelsen.

Lund har just skrivits in i den globala litteraturhistorien!

Som nyutnämnd litteraturstad inom Unescos nätverk för kreativa städer tar Lund plats bredvid några av världens mest inflytelserika kulturmiljöer.

Men vad är det egentligen som gör Lund till en så betydelsefull litteraturstad?

I det här avsnittet berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson för journalisten Johan Romin om de viktigaste författarna och verken som har koppling till Lund – från kända namn ur litteraturhistorien, som August Strindberg, till musikaliska genier som Britt G. Hallqvist, men också om nästintill okända “pekoral-diktare”, som alla satt sin prägel på staden Lund.

Det här är avsnittet för dig som älskar litteratur och kulturhistoria – men som också kan uppskatta gott skratt och några anekdotiska berättelser av de mest skilda slag.

I detta avsnitt av Historielunden pratar vi om arkitekten Helgo Zettervall, mannen som satte en stark prägel på 1800-talets Lund.

När han kom till staden 1860, nyutexaminerad från Konstakademien i Stockholm, utsågs han till domkyrkoarkitekt.

Zettervall kom att ägna decennier åt den stora restaureringen av Lunds domkyrka, ett arbete som förändrade kyrkan i grunden, och som också var kontroversiell! Inte minst rivningen av domkyrkan torn.

Samtidigt ritade han flera av stadens mest framträdande byggnader, däribland Universitetshuset i Lundagård och Allhelgonakyrkan.

Det är därför man ofta talar om “Zettervalls Lund” – en stad där hans arkitektur fortfarande präglar stadsbilden. Följ med när vi berättar historien om arkitekten som formade en hel epok i Lund.

Programmet leds av Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och journalisten och historikern Johan Romin!

Vad är egentligen “pluderböjsa”, “spedetröja”, “syltemjölksluva”? I Historielunden får ni svaret!

I höstas var det nypremiär för Kulturens uppskattade utställning Dräktmod, som handlar om folklig dräkt och silver. Här visas unika dräkter samt huvudbonader och dräktsilver från 17- och 1800-talen, som bars vid högtider och sorgetillfällen i Skåne.

Hör mer om det historiska skånska dräktbruket då Kulturens experter berättar, intendent Karin Hindfelt och utställningsproducent och konservator Anna Sanfridsson, som båda ligger bakom utställningen Dräktmod!

Men får man verkligen kalla det “folkdräkter”?

Johan Romin och Peter K Andersson är programledare.

Vi talar förstås om snögubben! Ett stycke kulturhistoria!

Genom historien har snögubbar och isskulpturer många gånger använts i politiskt syfte för att reta överheten eller häckla makten. Men hur såg de tidiga snögubbarna ut? Och har de alltid haft morot som näsa? Svaret på det är något oväntat.

Peter K Andersson och Johan Romin leder Historielunden. En hisnande kulturhistorisk resa från stenåldern fram till idag i ämnet snögubbens historia!

Där här är en svensk översättning och sammanfattning av avsnittet där vi samtalar med Greer Jarrett.

Greer Jarrett, är nybliven filosofie doktor i arkeologi vid Lunds universitet. Han har gjort banbrytande forskning om vikingatida handelsrutter mellan Grönland och Europa. I samma forskningsprojekt har man gjort DNA-tester av valrossben och kunnat visa att nordbor hade kontakter i de nordvästra delarna av Grönland.

Om ni vill höra honom berätta om forskningen på engelska finns alltså det andra avsnittet. Här kommer den svenska versionen av samtalet, som jag låtit transkribera, översätta, och sammanfatta.

I veckans avsnitt av Historielunden möter vi arkeologen Greer Jarrett från Lunds universitet, som nyligen disputerat med en avhandling om vikingatidens handelsrutter och nätverk i Nordatlanten.
Hur långt reste egentligen vikingarna – och hur vågade de korsa öppet hav i träbåtar?
Vi talar om Grönland, Arktis och de arkeologiska spår som pekar längre bort än vi tidigare trott.
Nya DNA-analyser av valrosselfenben avslöjar oväntade handelsvägar.
Var nordborna erövrare – eller snarare mellanhänder i globala nätverk?
Och vad hände när de mötte inuitiska samhällen i norr?
Greer berättar också om sina många resor till havs i nybyggda vikingabåtar.
Ett avsnitt som visar att vikingarnas värld var större – och mer komplex – än vi trodde.

Avsnittet finns sammanfattat och översatt i ett separat avsnitt!

Det här borde Hollywood göra film på! Den osannolika historien om den inspärrade och isolerade 18-åringen, som kungligheterna slogs om, och gjort misstaget att skryta om att kunna tillverka guld.

Plågad och pressad blev lösningen att uppfinna något annat som kungarna ville ha, nämligen porslin.

Det här blev starten för det berömda Meissen-porslinet.

Kulturen i Lund har en av norra Europas största samlingar av Meissen-porslin som idag visas upp i Herrehuset. Det är en unik samling där det mesta tillverkades under 1700-talets mitt.

Länge var porslinstillverkning något som enbart behärskades av kineser men i början av 1700-talet lyckades en ung alkemist vid namn Johann Friedrich Böttger komma på hur det gick till, då han satt inspärrad i ett slott!

Kortavsnitt som avslutar säsongen!

Vad ska man egentligen ha på det skånska julbordet och hur firades jul i Skåne för 200 år sedan?

Programmet leds av Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör, journalisten och historikern Johan Romin och medverkar gör även intendent Per Larsson, som är expert på skånsk agrarhistoria!

Historielunden är tillbaka i slutet av januari. God Jul till alla lyssnare!

Det här är avsnittet som det är svårt att lyssna på när man är hungrig!

På Kulturen i Lund finns en hel samling med restaurangmenyer som avslöjar vad som bjöds på de största och finaste restaurangerna på 50- och 60-talen. Vad åt man om man gick på en föreställning med Hasse & Tage eller en Nyårskabaré 1965? Vad åt barnen på Hotell Malmen på femtiotalet?

Hör också den märkliga historien när Centerledaren Olof Johansson skulle flå en levande gädda under en TV-inspelning hos Robert Aschberg! Och om kändisar som Hasse & Tage, Just D, Arne Weise, Judy Garland, Björn Skifs, Jerry Willians, Gösta Ekman och många andra!

Programmet leds av Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin.